- Det är synd om människan
sa Strindberg
och jag är beredd att hålla med

likväl vill jag tillägga
min egen synpunkt på detta

- Det är synd i människan

Detta förhatliga begrepp
i en alltmer sekulariserad miljö

Ty synd – det vill man inte tala om

Och dess konsekvens:
Skam, skuld och ångest,
gör den sekulära, moderna människan
allt hon kan för att fördriva,
ur såväl vokabulär som bort
från sin egen sfär

ändå finns det där

lurar under ytan

För Gud är finurlig Han
Det som är bra för människan
valde Han att kalla för dygd
och det som är dåligt för människan
valde Han att kalla för synd

Han känner människan
in i minsta detalj
Ty Han skapade henne
till sin egen avbild

Han visste att
handling och konsekvens
följer på varandra

Ändå

följer människan gång på gång
sina egna idéer
går
sina egna vägar

Dock är det på Gud hon vredgas
när det inte går som hon tänkt det

Fader vår som är i himlen…

Ett svårt begrepp då människan allt
som oftast inte vill ha en Fader i himlen

På sin höjd en snäll senil farfar
som kan ge medhåll åt allt
hon vill göra

- Låt ungdomarna roa sig

medan hon fortsätter sin vandring
för att fylla tomheten i sitt inre
genom omedelbar tillfredställelse
åt alla sina begär

och försöka förjaga konsekvensen
av sitt val – sinnets innersta kval
med soloft och propavan
när kanske svaret ligger på ett
annat plan


Ja, det Är synd om människan
det Är synd i människan

frågan är om det verkligen
behöver vara så…