Ibland känner jag mig så
extremt liten
Jag vill gråta i någons famn
utan att känna att
jag bör sluta för att man bör
vara glad och se livet
ur det positiva perspektivet

Ibland känner jag mig osäker
på vem jag egenligen är
Vad finns det för mening
med den jag på denna vår jord?

Ibland skriker jag av smärta
av alla svåra år
Jag känner mig tidlös
men samtidigt att tiden så
fruktansvärt fort går

Ibland är jag väldigt rädd
att jag inte ska överleva igen
Att livet ska sluta innan
det egentligen för mig börjat

Ibland känner jag behov av
en vän
men inte för att bli tröstad
inte för att någon känner
att den måste bevisa att den
är en god vän

Det är bara så jag känner
Ibland