Så varför måste jag straffa mig själv när det liksom redan är gjort?
Hur kommer det sig att jag, jämfört med andra, känner mig som en lort?

Ok, det finns en enkel förklaring till varför jag känner mig mindervärdig,
och det är det att jag måste med mycket hinna bli färdig.

och varför jag känner så här,
beror på att tiden är här

och det är känslan av att inte passa in sahmhällets struktur
den ger mig ingenting alls, den bygger snarare en mur.

En barriär av dåliga referenser ger mig ingen karriär
och den kommer inte heller lyckas få mig att inse vem jag egentligen är.

Så varför måste jag straffa mig själv när jag nu lycklig kunde levt?
säg mej varför snurrar jag istället i ekorrhjulet runt, helt skevt.

Vad ska jag göra för att få slut på skiten?
Orkar inte längre med lögnerna och hela den biten.

Helt ärligt så orkar jag inte mera,
orkar inte längre runt och runt rotera
och ständigt på gå och fundera

...så varför måste jag straffa mig själv när det liksom redan är gjort?

Synden straffar ju sig själv ändå
och det är något som man kan lita på.