Kanske var döden bara en omväg
tänker hon
och sätter nya fotavtryck
Där i böjningen
och i formen av oavbrutna linjer
Vackert samlade i sex och skratt
och det mer som bara ryms i ett skröpligt hjärta
och i det blå kalejdoskopets mönster
Det som viskar om allt
och kärlekens outgrundlighet
Den som är helt utan klister och spel