som jag väntat

som jag önskat

att kunna skriva

att få skriva

tiden den gick

åren likaså

jag skrev

det gjorde jag

ingen fick se

gömde allt

längst ner i min låda

med hemligheter

det jag visade

var mitt papper med

blanka rader

jag skämdes

för mitt stavande

som det alltid klagades på

nu skäms jag inte längre

mina ord skriver jag

vem som vill får läsa

tiden då jag inte visade

det jag skrev

dom åren har jag

lämnat bakom mig

så nu har mitt papper

inga blanka sidor mer

dom är fulla av ord

ord som jag älskar

skriver gärna om

och om igen

anits 17 september 2012