Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

fjärilsfingrar




fingrar
är dansande fjärilar




blåvingad
orangevingad
höstdröm

rör vid enens
djupblå bär




regn stiger in
solstrålar rör vid lins


kupar
handen



vinden blåser

sand virvlar
ut

i

gnisterstjärnor



allt är
ett

i denna gränslösa



vävande
skönhet


träd min tråd
in



i skogen med de små träden viker bladen ut sig
vart efter ett med spröda silverklanger
ur bjällrorna vilka är bladen

ord vart efter ett seglar ut ur bundenhet bunden form
stundtals flätar de fingrar samman
är ett ord så flätar de upp fingrarna i tvenne ord tvenneord

folken vilka lever i denna skogen med de små träden
bjöd in henne de sitter i skogen inför detta skådespel

tysta
tysta

var gång hon är på väg tala lyfter de finger
lägger fingret mjukt över sina läppar
fingret är ej en pekpinne de manar modtystnaden in

hon ser orden samt inser att hon ser ett skapande skådespel
det vilket en gång skedde vilket alltid sker
sakta andades hennes spända ansiktsdrag ut

huden skimrades, var i det nuvarande den nyföddes hud
ögonen, ögonens klarhet var att skåda in i tjärnen
i den stund tjärnen öppnade sitt svarta öga
samt tillät sikt in i djupen

hon såg ordens rörelse insåg att dessa är folken vilka lever
i skogen med de små träden
skådespelet var; hon såg dimslöjornas dans i morgonängen
klangerna steg ur gryningskvinnans händer
in i morgonblommans blad

orden, orden stannade
med ett finger
mjukt över läpparna

hon insåg
i den tystnaden talar orden


regn
vackra
regn

sköljer mitt ansiktes sömn

stiger in i
dagsstegens droppar

slutna

öppnas vid rörelsen av






hon lämnade ej lugnet


vinden yr
virvlar


hon drar sig in i
åskådan


stormen
bedarrar

be
darrar

hon förblir i
med klara ögon i gräshavs savann






tag

giv


tag min hand

låt oss
vandra

in
i

molnstrimmans
andedräkt





så jag längtar




tjärnen
lyfter

blicken



in i nattens stjärnhav
kallar klangerna till
den sovandes dröm



eken


höljer med grenarna
gestaltens uppstigande

in i dagregn


det är då



tjärnen stillaleende
sluter sitt öga




klangerna stiger ur gryningskvinnans händer
in i morgonblommans blad




Övriga genrer av Lena Själsöga Keijser
Läst 129 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2012-10-01 21:34



Bookmark and Share


    jamming223
Underbart vacker text. Gillar den verkligen :) Den lekfulla och målande formen :)
2012-10-02

  evana
En saga som behöver sagas om igen. Vackra ord!
2012-10-01
  > Nästa text
< Föregående

Lena Själsöga Keijser
Lena Själsöga Keijser