Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Själen spricker bit för bit och hjärtat krampar

Den här ångesten är ej av vanlig sort
Den här ångesten förgör förstör så mycket mer
Jag undrar så vad tänkte
Vad du kände
den där allra sista stunden på jorden
Ofattbart att den sista solstrålen är släckt
En stor stjärna vars ljus hade brunnit ut totalt
Det fanns inte längre något hopp
Ingen tanke på vad du lämnar efter dig
Ett stort gapande ekande hål som skriker i ångest
Kramp och panik
Som famlar efter ljus som inte finns
Faller ner i ändlös sorg och djupaste förtvivlan




Fri vers av VildÄngel
Läst 308 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-11-09 10:21



Bookmark and Share


  MayFlower
Så sorgligt och så starkt.
2012-11-09
  > Nästa text
< Föregående

VildÄngel
VildÄngel