Ångest
så kall,
så ilande,
så förgörande.

Den griper mig med sådan kraft.
Den skakar min kropp,
misshandlar min själ,
fryser den innersta värmen.
Min värme.
En isande klump som fräter
i mitt inre,
som får min själ att vittra sönder
inifrån.
Den vrider sönder mig,
trasar sönder den mest
oskyddade
delen av mitt väsen.

Att försöka fly,
likt ett skräckslaget barn,
ifrån ett ohyggligt
monster
som klamrar sig fast
med klorna
i mitt hjärta.

Att försöka fly,
ifrån mitt eget
hjärtslag.

Den vet inga gränser,
tar ingen hänsyn
i sin konstanta misshandel.
Min själ fryser till is
i ett ofrånkomligt grepp.