Du tog på dig

din stridsmantel.

Bytte spade mot gevär

och du bytte daglönarens 

magra kassa 

mot soldatens sold.

Som soldat

för ditt land

blev du enskild kombattant 

en krigsman oavsett tjänstegrad.

Du lämnade mor och far

mot kamrat i grått.

Du gick ut i strid

för finländska herremän

från borg och herrgård

skulle få behålla makt

och penning.

I skyttegrav och korso

förlorade du din ungdoms själ.

Landets fiende 

var egentligen arbetarens vän.

Vid Tienhaara, Finlands lås.

stötte du i blod landets fiende.

Mot synes övermäktiga makter

stod 75 000 finländska stridsmän

och Finlands lås höll.

Stridsdånet hördes ända till S:t Michel

och Helsingfors var räddat!

Det var de finlandssvenska JR 61

som ersatt trötta och utmattade 

"finnar", stridsmän som du

som stod för strid och seger.

En dag många år senare

då du av ålder fick lämna 

din boning mot hemmet.

Vände du dig mot mig

med ett bälte i skakig hand.

Du sa, det här bältet hade jag på mig

under hela kriget.

Det ska du ha!

Jag som bara var

din rikssvenska svärson.

Då förstod jag

hur tappert du stred

för Nordens frihet.