Trivselmekanismerna slår igen sina käftar,
gnisslar med tänderna
som en överlastad torktumlare,
lika tandlöst, lika omtuggande.

Jag skickade aldrig iväg brevet
jag skrev på i en månad
till min vän som inte tål det digitala.
Det fanns inga frimärken kvar på ICA
och COOP har flyttat
till en annan dimension.

När det ringer på kvällen
drar jag ut jacket,
och stirrar ut i dimman
som böljar över fälten,
ty jag vet att någon ringer
för att kräva pengar av mig.
Alla vill ha mina pengar,
alla vill rädda min kommande pension,
alla kommer med sina futtiga fattiga förslag.

Har jag kanske bara problem med digestionen?
För låga sköldkörtelvärden?
Det finns örter som hjälper,
som hjälper mot det mesta.
Det finns mediciner
som får oss att trivas bättre.

Trivselmekanismerna slår
omärkligt igen sina gap:
jag är fången i trygghetens livmoder.

Och en morgon bortom tiden skall jag återfödas...