Så satt han där
vid ett grått fönster
med litteraturen i sin hand

Så satt hon där
en främling
sökte efter skönheten
i det gråa fönstret

Hon fann inte färgen
Hon fann en spegling
inte var det mannen
med litteraturen
Hon såg
Denne man var åldrad
var det hans far hon såg

Han blickade upp
såg ut
i det låtsas-vår som ägde rum
Just då
fanns inte den äldre herrn kvar
Kanske var det hans far
speglingen hade visat henne
Kanske
var hon galen

tåget rullar
Hon och han
går skiljada vägar
på den gråa betongen
Mannen är borta
Men den hon kom att minnas
var hans far