Jag är det ofödda barnet i sanden. Det som sträcker ut sina fingrar mot stjärnorna. Det som lyssnar till vindviskningarna bland kornen. Det som följer valtidens gång och de bortkomnas sånger. 

Jag är det ofödda barnet bland träden. Det som vaggar gömd i bladens berättande. Det som böjer grenarna ned till hungriga. Det som sprider skuggan över marken och de trötta vandrande.

Jag är det ofödda barnet i floden. Det som vilar bland snärjgräs och risslande visor. Det som skymtar i solglitter och spiggen som hoppar. Det som kvillrar mellan tårna på en fot som plaskar.

Jag är det ofödda. Men inte det okända. Jag är i allting något sett och funnet. Men jag kan inte berätta för dig ännu. Vem jag är.