Så sirligt inristad 
Varligt, varligt formad

I varje stens viskning 
I varje tårs möte med golvdansfärger 
Ett barnahjärtas utsträckta bön 

Katedralen suckar så ömt och försiktigt 
Omsluter den lilla, gömd bland skuggor 

Jo 

Nog finns det annat än sorg här 
Barkbåtsfint format 
Försiktigt hängt bland änglavingar

Men i allt också en sorg så stor, så stor

Så länge samlad av brutna fingrar
Så länge gömd under tomhetstäcke