-Vite om inte alla krav uppfylls, jag menar vi måste få 100 procent. Det är 2 procent kvar. Svar krävdes inte. Kvar var bara en trött publik, en blek republik utan replik, som snart bara var reliker av sig själva eller lik.

Om fiskens huvud är ruttet dör hela fisken viskar jag försiktigt till en kollega som nickar lite.

-Ni ska underlätta för mig så att min krona känns lätt säger hon som talar om att det är 2 procent kvar.

Underlätta, vi borde underrätta de som kan ställa till rätta men vem bryr sig idag bara man har sig själv och sitt jag. Vardag, var dag, år efter år.