du kom förbi ibland

när du hade vägarna förbi

vi drack kaffe vid det gamla

stenbordet

du kom ofta på våren

tidiga mornar

hösten tyckte vi båda om

den klara höga luften och dom

vackra färgerna

vi drack kaffe vid det gamla

stenbordet även då det var

ofta kallt

så vid stod där istället för

att sitta såg ut över sjön

njöt av naturen och varandras

sällskap

vi pratade om än det ena

än det andra

lyssnade till fåglarnas sånger

du kunde dom flesta lärde mig

deras läten

jag kunde dom flesta då

nu kan jag bara några

tänker på dig när jag

hör talgoxens vårsånger

du klappade katterna

lekte med hunden

tyckte om att höra

kornas råmande

du hjälpte mig med stängslet

där fåren smet ut titt som tätt

du älskade lantlivet

men trivdes bäst i stan

där var du anonym

anits 7 maj 2013