Familjen den väntar
vareviga dag.
På dörren som öppnas
och dina tunga andetag.

Så en dag kom budet
som bara betyder en sak.
Jag minns det som igår
det var en sorgefylld dag.

Så många år
som vi levde med hopp.
De kom med ett dödsbud
men inte med nån kropp.
Så många gånger som jag
trott mig se dig.
Men nu har jag försonats
med minnet av dig.

Vi vet ingenting nu
Vi visste ingenting då
Om vi hade vetat
hade vi aldrig låtit dig gå

Vi vet ingenting nu
Vi visste ingenting då
De bara räknade kallt med att vi
att vi skulle förstå

Om vi hade vetat hade jag tagit din hand
följt dig till skeppet och sett dig lämna land
Jag hade vinkat av dig och sagt mitt adjö
För vem hade trott att du for för att dö?

Men vi vet ingenting nu..