Ibland är det inte kompromiss det handlar om, ibland känner man något som är fel, en känsla som indikerar på att” här är något som jobbar bort den jag egentligen är, den jag behöver få vara för att det är så jag är”.
Kompromissa för all del, men jobba fan inte bort dig tills du inte längre existerar. För någonstans måste du känna igen dig själv, hur svårt det än kan te sig.
Hur svårt det än är att vara sig själv, så måste du motarbeta alla andras stämpel för att du ska bli lite mera fri.