plötsligt tystnade världen

allt blev så tyst och kallt   

natten var mörk

jag såg mig om

kände igen platsen

så som den såg ut

för mycket, mycket länge sedan

det var min gamla skolgård

rysningarna skar genom kroppen

jag upplevde allt igen, allt det hemska

som gjorde att jag önskade

att jag var osynlig

den skolan jag kom in i, trodde jag

skulle vara bra för mig

så länge jag längtat efter att få slippa

all mobbing

tyvärr gick jag på en nit

allt blev värre, mycket värre

än det var i min gamla skola

jag stod ut i fem och ett halvt år

sen orkade jag inte mer

efter jullovet stannade jag hemma

började söka jobb, många erbjudanden

fick jag, till sist valde jag att börja

i en blomsteraffär, det var underbart

nu stod jag såg ut över skolgården

inlåst i skrubben, där det bara fanns

ett litet fönster som släppte in ljus

det fanns ett fönster på dörren

ett fönster där det bara gick att se skuggor

skugor som snabbt gick förbi, ändå

tyckte jag se mitt i eget kök

det förbryllade mig, jag dunkade på dörren

slog på fönstret kröp efter väggarna

för jag kände paniken

hur den blev värre och värre

ingenting hände, jag var förtvivlad

och rädd

så förändrades allt, vaknade ur min

mardröm visste inte var jag var

förrän jag upptäckte att jag låg

i min egen säng kunde jag pusta ut

inte riktigt för boken jag legat och läst

innan jag släckte lampan, låg på byrån

tillsammans med mina läsglasögon

jag vet och minns att jag la ifrån mig allt

på hyllan ovanför sängen innan

jag släckte lampan

och drog täcket om mig

det märkligaste av allt

var att sovrumsdörren

var stängd den stänger

jag aldrig när jag är ensam

jag förstod att jag gått i sömnen

halva dagen gick

innan olusten försvann

och det kändes som

vanligt igen

anits 10 juli 2013