vem kan förneka
att hon är så sorglig att det gör ont
att hon är så sårad att man inte vill krama henne
för hon kanske går sönder

vem kan förneka
att ens egen stol är så trygg jämfört med hennes plats
det är som att hon placerat sin vid kanten till ett stup
och går du för nära kanske du trillar med när hon faller


vem kan förneka
att man tänker ibland på henne
känner sig lite lättad då för
man har ju ändå saker på plats
och
livet går ändå framåt i en fart som duger

vem kan förneka
att man skulle chockas
sätta kaffet i halsen
och kramas av en gnutta avundsjuka
om hon
av jordens alla jävla individer
kunde lyckas?
ta sig ur ensamheten
hon?
det är omöjligt

vem kan förneka
att man sagt att det går över
att man stöttat henne när hon grät
men tittat åt andra hållet hela tiden
för det är svårt att ljuga någon i ögonen