Du mötte Afrikas spets
i kanot och sorglöst sinn
där kaskelotens tjut så hotfullt ljöd

I våghalsarnas krets
styv kuling och plockepinn
kremerad kremerad får ingen se din död

Sen segla du till Madagaskar
med nyfikenhetens vind
tjugo dygn med horisontal horisont

Där golfströmms demonerna traskar
föll en tår på din kind
kompassen spika du fast i badkarets front

I en rullad tapet på Bahamas
du sov som en räv på lur
en kakadua var din enda vän

Om natten du strök i pyamas
som ett bohemiskt djur
och när gryningen kom, tillbaka till buren igen

På Paraguays bananfält
där köpte du en kub
en kub av guld från machu picchus stad

Två luffare i nödsvält
en krokig kaviartub
längs pirayornas vatten utan bad