Det är då
det stora vemodet rullar in
på andra sidan sundet
börjar världen
en överdos
på skärholmens station
och från havet blåser
en isande
gråkall vind
dessa ord är från vintersaga av monica törnell och inte mina ord
Maskros
1
Det finns ett protokoll
över vad som egentligen
hände
Men vi får bara ett avrivet hörn
några enstaka ord
ryckta ur sitt sammanhang
det är det
vi med en dåres envishet
hävdar
är sanningen
Vi kan inget annat
och vet inte mer än så
men lite ödmjukhet
kanske inte skulle skada
2
Ständigt denna bön:
skona mig från smärtan
från lidandet
Som om skönheten
inte har sina rötter
djupt I det svarta
tårarna
ett stilla regn
som faller mot
den torra jorden
som om vi inte visste
men ständigt denna bön
Det sägs
att olycklig kärlek
inte få den vi älskar
är det som smärtar mest
hur de nu mätte det
Alla vet hur ont det gör
ändå
finns det säkert de som förnekar
att det är hjärtat
och inte hjärnan
som är vår innersta central
och förbinder oss
med resten
av mänskligheten
3
Nej
jag skäms inte för att vara
en enkel maskros
visst
ständigt föraktade
oönskade
men ingen kan förneka
vår växtkraft
Vi finner vatten
där andra dör av törst
Sårade
ärrade I själen
trasiga
haltande
och på kryckor
tar vi oss ändå
på något jävla vis
fram
genom livet
4
Det är då
det stora vemodet rullar in
på andra sidan sundet
börjar världen
en överdos
på skärholmens station
och från havet blåser
en isande
gråkall vind
Minns du att jag sa:
I can promise
you nothing
but I will do
what I can
men du ville ha
någon slags garantibevis
på att allt skulle bli bra
det förflutnas
inverkan
på det som sker
idag
är en förbannelse
vi får leva med
I nästa kurva
möter vi
bilen
som kör på fel sida av vägen
och ingenting
kan vi göra
för att förhindra det
mer än att försöka
så gott vi kan
5
Tror du att djävulen är en person
en individ
frågade min vän
en dag
javisst
svarade jag
och ingen som sett hans ansikte
kan glömma
eller sluta att hata det