Jag är stolt över mig själv,
du försöker men kan inte låta bli att bländas av leendet jag ger dig.

Jag har dig runt mitt pekfinger,
kan leka hur jag vill med dig.

Du vill inte alltid, men kan inte undvika att fastna i min mun.

Jag kan utnyttja dig till max,
kasta dig när jag känner att allt blir för kasst.

Jag skulle kunna låsa min dörr, då jag vet att du knackar på,
därför att mina ord är allt du behöver för att överleva då.

Jag är stolt över mig själv att jag lyckats blända dig, jag saknar utstrålning.

Stolt över att jag använder alla mina fingrar,
att vi bara leker när du vill,
att jag låter dig få också andra delar, inte bara min mun.

Stolt över att jag lyckats få dig att aldrig känna dig utnyttjad då jag öppnar dörren för dig.

Men jag skäms så otroligt, att jag inte kan känna orden " jag älskar dig" när min mun säger det till dig.