Redan medlem?
Logga in
En hamn, en famn
Hon kom över stormigt hav ett stormigt Ålands hav. Hon hade vänt blicken bort från Finlands kust. För att söka lyckan i ett annat land.
Far var orolig men mor sa, far och sök lyckan! När fartyget närmade sig Sveriges kust hade havets vågor vänt åter. Hon hade lyckligt kommit fram.
Några år av jobb och fest dans och fest och åter jobb. En natt gick hon hem från krogen. Samtidigt som en man gick hem i natten från en annan krog.
Någonstans på vägen vid samma plats där finlandsbåten en gång lade till. Korsades deras väg hon såg honom och han såg henne. Sedan dess har deras vägar inte skiljts. Det skulle ta många verser till för att berätta allt.
Men trygga är de i varandras famn.
Fri vers
av
M M Mannheim
Läst 264 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2013-11-10 22:49
|
Nästa text
Föregående M M Mannheim |