Du viskade om vintern

Den bor i mina händer och det händer
att jag är kall men
det är lättare att leva
innanför huden än utan, för
visst känns det så


ensamt när vi ligger vakna om nätterna
med klockorna som tickar, det slår
ett hjärta i takt, det är tiden
jag förstår, att du kan inte vänta


Älskling, för du har örnens vingar
vända mot vinden och
sommaren i dina sår,
jag är ofrivilligt villig, Jag vill känna dig pulsera
i mina ådror, jag är kylan som gnider
sig svartsjukt mot dina glödheta kinder


Jag är snö som smälter.