Jag vet att den finns!

Idag har jag räknat ut att jag varit nära döden

minst tio gånger.

Det började när jag var sju år och låg medvetslös

på bottnen av en kall Lapplandså

då kom skyddsängeln i skepnad av en järnvägsarbetare

och drog upp mig och väckte mig till liv.

Två gånger till har jag knappt klarat mig från forsar.

I det militära körde jag omkull tre gånger med Mc utan skador

en gång gick det i 120. Under en artilleriövning räknade

man fel på en krutpåse så 15,5 cm-granaten slog ned 30 meter

ifrån oss, men en liten kulle skyddade oss så vi fick bara grussprut.

Vid 18 år kvaddade jag bilen och missade stenröset tack vare

ett gammalt garage som stod ivägen. Trä är mjukare än sten.

Värsta olyckan skedde med hela min familj. Vi sladdade av E4

i hög fart och åkte baklänges ned i ett dike medan jag rattade

med hjälp av backspegeln. Ingen blev skadad och bilen klarade sig.

En stor älgtjur hann förbi bilfronten med en meter tillgodo

Den gången var jag också tacksam.

Jag har fått så mycket beskydd att jag inser att nu måste jag

vara försiktig de år jag har kvar.