Natten möter alltid min ande
när jorden bestryks under mig
Då gråt inte kan beskriva min ledsnad
får jag följa med den i stället
i en brusten valsmelodi

Men vi följdes åt till min vanmakt
min gamle vän natten och jag
och snart färgade en dikt av sig i djupen
mot världsalltets ginnungagap