eget foto
En riktigt gråmulen dag
gråmulet mörkt och trist känslan av att gå ut få frisk luft var mycket större än att stanna inne se ut genom fönstret
när jag äntligen kom ut möttes jag av fågelkvitter fåglarna satt i träd och buskar hörde talgoxens glada vårsånger
jag gick mot skogen det var halt i backen det gällde att gå försiktigt jag stannade flera gånger lyssnade till fåglarnas vackra sånger
det började blåsa vindarna var kalla jag fortsatte genom skogen en ekorre satt i en av tallarna tittade nyfiket på mig
jag stannade till övervägde vilken väg som skulle ta mig hemåt bestämde mig för att ta den kortare vägen
det hade jag inte gjort om jag vetat att jag skulle få pulsa i den djupa snön som låg i slutet på stigen
när jag var nästan hemma hörde jag fåglarnas kvitter igen när jag var så nära så jag såg min altan fick jag se hur fåglarna flög fram och tillbaka där tog för sig av den mat som fanns
när jag kom närmare fick jag se att den var nästan slut dags att fylla på nötter och solrosfrön det gjorde jag
gick in och såg ut genom fönstret fåglarna var många som kom till altanen en härlig syn hörde deras härliga kvitter in genom fönstret den gråmulna dagen vände till solsken med alla fåglarnas hjälp
anits 5 februari 2014
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 211 gånger och applåderad av 13 personer Publicerad 2014-02-05 07:57
|
Nästa text
Föregående anits |