vindarnas händer är vidöppna
bjudandes dofter

ur när
ur fjärran


viskar
viskar

du

är

i



han rörde vid
medaljongen
kolibri flög ut

kysste hans ögon



floden
floden i körsbärsdalen
blommar i det vita
fjärilshovets
händer




kalken
brinner


brotten blöder

de reser
vem reser
muren



öknarnas sand
flyger lätta


glasvingefjärilar
ur kolibricirklar



vilka kysser de drömmandes
pannlober

vari skuggor inristade
gråter


i bäcken däri hon doppar sitt hår


i stenen
andas

ädelstensträdet


bär oss


han målar
relieford
med hjärtpenslar


våga
vågade
vågar

vågen
stiger


till henne
henne vilken slånbärens
pilar
gav

giver


andningskraft


dagen
dagen stjäl
verkligheten
ur

mina drömögon


stenarna viskar
vidare

vad hände


stenarna viskar
in under mina höjda
fotvalv


utan
utan inlägg


broar
svarsbroar


orakelstämmor
dånar
tysta


in under mina fotvalv


varunder
var
under



källan sipprar


ur tårpilarnas kupade strofer



låt oss
plocka ned muren

cell för cell