Jo
det är som ett krig
vansinnet
där ingen längre
vet vem
som skjuter på vem

eller varför
men min vän
misströsta inte
ingenting är förgäves

Gud vet
vem
och varför
och håller räkningen
på alla döda
ingenting
är nytt
det är samma krig
som pågår
om
och om igen

så försök bara
att hitta en väg
igenom

se upp för hatet
det är han
som ligger på taket
och siktar på barnet
som går över gatan
på väg att handla mat
till sin mor

Och det är han
vars hjärta
är söndertrasat
djävulen själv
slet ut det ur hans kropp

om du möter hans blick
ser du en flammande eld
brinna djupt
därinne


Nej
vi litar inte på
vem som helst
det är något
vi tog med oss
från vårt förflutna

och det är det
som hjälpte oss
att överleva
I det krig
som pågick då

och som inte
på långa vägar
är slut

Men
och det kan te sig
som en paradox
det är inte kriget
som vi är rädda för

för det känner vi till
det var när vi kom
tillbaka från det
som vi förstod

att det var kvinnan
och barnen
som skrämde skiten ur oss