Förvirrad
i kretsen av
utsugande tankar och föreställningar
Förintar mig
för att födas på nytt
Ingenting gror
Återkommande
prövningar
klyver mig
Inifrån ut
Livet skrämmer
Döden vilar-
i alla
Stannar i en mening
i brist på ord
Det finns bättre ord
Jag är en medelmåtta
med spräckta drömmar
Tvekar i steget
Tvekar av steget
Mörka himmel,
vad döljer du?
Var finns den röda tråden?
Är mina böner utan verkan?
Tårar
fräter rynkor i mitt ansikte
Hatar
mig själv
Hatar mitt liv
Pendlar i dödens triangel
Förtvivlan, skam
och självförakt
klöser ur mig
bit för bit
Stundar en gravläggning
Stundar ett hopp
Våren
omfamnar vintern
Jag blöder