Den första snön,
den allra första snön någonsin,
raderar yxans konturer.
Skuggan från den dömdes blick bländar världen.
Långsamt förvandlas ögonen till en stjärnbild.

Någonstans under snötäcket
ryms barndomens långa eftermiddagar
och sorgens tysta språk,
sorgens tysta musik.

Byfånens själ är en varmluftsballong
utom räckhåll för människornas nålstick.
”Även jorden är en ballong” ropar han.
Människorna svarar med att uppfinna pilbågen.
Medan han anträder sin omloppsbana
segnar pilarna brinnande tillbaka till marken.

Ingenting annat ska störta mer.
Bara snön ska falla.