Låt vara, och lämna, den tid som flytt,
som brytt våra jordiska sinnen.
Bevara och vårda oss givna minnen,
ge plats och rum åt det som är nytt,
låt gamla murar falla, och rämna.

Låt komma den tid, som samvetet manar,
som danar och bygger en värld,
som leder oss framåt på livets färd,
tills målet där framme vi anar,
målet av glädje och sinnets frid.

Låt minnas den tro, som lever och bär,
som skär genom livets skiften,
från födelsen, livet, till griften,
det stora, oändliga i allt som är,
som ändock ryms i hjärtats innersta bo.