jag vet inte vart jag ska ta vägen

helt
totalt
krossad

själen är uttorkad,
sprucken och sönderslagen
om man är sjuk i huvudet, hur blir man då frisk?
om det känns som hela insidan är trasig, hur lagar man det då?
plockar upp alla mina bitar men inget varar, allting går isär

alla försöken faller samman
alla bitarna plockas upp
men allting faller samman
till slut så ger man upp

min själ kvider och kämpar efter luft
tankarna kväver och jag kämpar efter luft
känslan punkterar lungorna, jag hostar upp blod och tjära, försöker andas ut allt du var

de säger att ärlighet lönar sig i längden,
men jag blev bortslängd, jag var en i mängden
det finns ingen jag litar på, allt är skenbart, allt gör ont
jag håller mig på avstånd; jag är tomheten, jag är ensamheten
det är så svårt att känna sig trygg; jag är mörkret, jag är ljusskygg

och jag är feg och jag är så tyst; jag kan aldrig mer komma nära
alla ser, de utnyttjar och jag står som frusen still
töm mina fickor töm mitt hjärta, ta allt när ni väl kan för inget består

nej tiden läker inte alla sår