dras in i minnet

i känslan som
var borttappad

nyss upphittad

så varm
att jag rädd är
att känna efter..

~~~

ty

lockelsen är så stark
att träda in
på förbjuden mark

där ögonen spelar
i symfoni
med eldens sken

där flammor slickar
våra skinn

och kyssar
smakar smutron

ja.. där ord
får helig betydelse

och närhet
blir som ett missbruk

likt heroin
för en väderbiten
junkie

som du aldrig mer
kan klara dig utan

~~~

näe
så kan man ju inte skriva

eller?

hur många är vi
som blivit slagna
av passionens storhet

och sen blivit
lämnade ensamma
att skaka vid askans
avsaknade glöd..

netis