Den gamla utslitna ryggen värker. Sjukgymnasten säger att hon inte kan göra mer. Träningen gav lite förbättring, men inte mycket.

   Om jag inte klarar att vandra i fjällen så är livet slut. Då har jag inte mycket kvar. Det är detta som trots allt håller humöret uppe.

   Nu har vi löst detta, min fru och jag, så att vi kan vandra hur mycket vi vill i fjällen den dag jordelivet är slut. Vår aska ska strös i jämtländska fjällvärlden, med beviljat tillstånd från berörda myndigheter.

 I kommande evinnerliga tider vandrar vi med vindens hjälp i våra älskade trakter. Senkommen frihet!

© Kjell Åhsberg