Jag är genomskinlig

en spegelblank yta i porslin

asymmetrisk men ändå så genomtänkt

formad av en generation

efterkonstruerad.


Jag är som en urdrucken brunn

den snustorra marken under

Ovattnad och förkalkad

men ändå stark nog att be om vätska

drömbilder av en verklighet.


Dränerad till botten av ett vrak

den minutiösa undertexten till mitt livs verk

själsbearbetning på hög nivå

garnityren i ansikte rinner nedåt, ska det göra


Jag kan vända mig ut och in om det passar dig bättre?

läste jag innantill