aldrig har någon berört min stumhet så vackert som du
aldrig har Pachelbels Canon in D klingat så klart i mitt avgrundsdjup som nu
aldrig förrän nu, har jag rökt en cigarett på farstutrappan och druckit ett glas sprit - t o m själv
och suttit i en gräsmattsäng av maskrosor, de vackraste av alla blommor
och gått förbi
grannars slit
sett solen silas mellan stammar
bättre än något annat

jag vill att du vet att oavsett allt
har du
gett mig allt