Det var ett bra tag sen jag pratade med honom i spegeln och nu känns det lite obehagligt när jag går fram...
- Nämen hej, jag trodde du hade glömt bort mig
- Ja du, det skulle jag göra om jag kunde, men du vet att jag både gillar och ogillar dig, och jag vet inte vad jag ska göra med dig nu, jag funderar på allvar på att lägga ner det här samtidigt som jag tycker synd om dig så jag har inte bestämt mig riktigt
- Okej, ta det lugnt, vi tar en sak i taget, vi måste prata igenom det här ordentligt
- Oj då, blev du orolig nu?
- Nej, du får göra som du vill, det är mest du som kommer att sakna mig, jag klarar mig utan dig. Och det är den delen av mig du ogillar som du har mest nytta av, det är som ett slags själslig akupunktur, jag träffar de där ömma punkterna och skruvar lite och du känner obehag, men det är bra för dig.
- Själslig akupunktur, nu tar du i lite, du överskattar dig själv.
- Jaså, men då så, vi lägger ner det, kom inte tillbaka om en vecka och säg att du ångrar dig för då får du inget svar när du kommer fram till mig. Och tyck inte synd om mig, självömkan är det värsta jag vet.
- Snacka om öm punkt...Okej men kan vi lämna det öppet ett tag så får vi se, jag kanske tittar in och säger hej då och då, vi behöver inte prata så ofta?
- Ja, ja, gör som du vill
- Tack.