Jag ser det onda.
Jag tar emot en massa skit.
Jag blir illa behandlad.
Jag blir sviken.

Trots det:
ser jag till det goda.
Försöker sprida glädja.
Försöker att inte behandla andra illa.
Sviker inte andra.

Men jag litar på få,
blir ofta sårad,
och det slutar med att jag mår dåligt.
Är det så det ska vara?