Idag släppte jag ut den:
Min Livsmärta.
jag frågade min terapeut om jag fick släppa ut min livssorg, om hon klarade det... Hon svarade ja..
En psykolog för över 25 år sedan hade antecknat att "DominiQue är rädd att släppa fram sorgen hon säger att hon är rädd att den aldrig tar slut"...
Idag var jag så glad, så stark och så i kontakt med allt och mitt högre jag så jag vågade.
Hon frågade om hon fick hålla mig i handen och jag sa jublande: JAAA....
Det handlade om anknytning (från embryo) och att vara hållen som hon nämnde på sitt föredrag innan var så viktigt som jag ej blivit då jag föddes mot en mammas vilja (misslyckad abort) och det gör mig svag då jag blir kär. Så sårbar. Det har infekterat alla kärleksrelationer detta djupa sår så på cellnivå...
Idag vågade jag släppa ut det, utan erotik. Jag tänkte hinner jag gråta på en och en halv timme...????
Vet ni, det räckte med en intensiv halv minut!!!!????
Bara att våga!!!
Nu gäller att värna min kärna, ta bättre hand om mig och hus och hem, bli mjuk inuti.
Jag ska bli en hel Quinna
och en fantastisk trygg och akrobatisk Älskarinna.
Om ett år är planen ♥
JAG VILL ÄLSKA PÅ RIKTIGT - SOM EN GUDINNA ♥
Med den absolut rätte!!!
Detta är min Vilja - må det ske.
*AMEN
Sååå Tacksam ♥
© Text & Foton DominiQue
"Yin är lust" En tavla från förra sekelskiftet jag givit till Österåsens Hälsohem i Norrland som tack att de var med att rädda mitt liv - ett gammalt foto från retromobil som jag lekt lite med.
I GONNA LOVE YOU MADLY!!!
YEA! <3
Nästa text
Föregående
