I varje barn
som föds
och växer upp
finns anlag
i oändlighet
till stora som
vackra ting
i det finns en
evig källa att ösa ur
ja en brunn som aldrig
skulle stängas eller sina
om barnet fått behålla
och utveckla tankarna sina...
Men barnet ritar ju
och gör ju saker som i de äldres
verklighet inte finns
men i barnets värld
finns underbara
för oss osedda ting
som skulle ha kunnat få komma fram då
om vi låtit dem fått hålla på med sitt så...

Ett litet barn som får en present
kan lägga presenten åt sidan, istället
ägna sig åt pappret som presenten var
inslagen i, det går att vika åt olika håll,
det prasslar, det kan bli till en boll...
Barnet kastar iväg bollen... Skrattar till...
Leken startar, då säger de äldre...

Så fint att du kastade bort det SKRÄPET
det gjorde du bra, så´nt vill vi inte ha
det ska inte ligga här och skräpa ju
det slänger vi direkt nu!