eget foto
Tröttsamt
när dagen känns som ett enda stort mörker blir natten så lång så lång allt ljus försvinner mörkret blir ännu mörkare så nu tar jag en dag i taget som denna söndag önskar jag hade förmågan att slå ifrån mig inte ta åt mig av allt negativt jag får höra jag vill helst inte berätta för dig som är så nyfiken tror dig veta allt hur förkyld jag är hur jag mår får alltid höra hur mycket värre du har det en dag kanske jag avslutar samtalet säger att jag inte orkar prata tyvärr är du sådan som inte hör vad den som är i andra änden av telefonlinjen säger i dag orkade jag inte jag håller på att värma den mat som blev kvar från gårdagen skönt att ha mat i frysen bara att ta upp och värma kanske när jag ätit orkar jag handarbeta lite det blir så långsamt att inte orka göra något jag behöver också göra ingenting vila det jag kan få krafterna tillbaka känna att hälsan kommer jag orkar göra det jag vill igen
anits 1 november 2015
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 220 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2015-11-01 15:36
|
Nästa text
Föregående anits |