Kom in, kom in, mer än gärna
Till min galna lilla hjärna
Försök att ignorera mina skrik
Och hjälp mig dissekera min metodik
För jag vet att något är fel
Så verkligen, för all del
Kom in hit och kika
Och ta hammaren och börja spika
På alla mina lösa skruvar
Som jag sitter på och ruvar
För jag hade verkligen gladeligen
Känt att mitt skinn var mitt eget igen
Och inte bara en slapp karikatyr
I grovt behov av känslocensur
Men fastna inte där
Utan gå djupare i min misär
För jag behöver lite råd
På hur jag tar loss min själ från taggtråd
Den sliter så frenetiskt
Trots fastnålad patetiskt
Och det jag byggde som murar
Har nu blivit ogenomträngliga burar
Så hjälp mig bygga en trebuchet
Med möjlighet att pulverisera det
Och ta sen min hand och låt oss fly
Från mitt bottenlösa hav av avsky
För jag vill inte dra ner dig i skiten
Som gjort mig så evinnerligt sliten
Så vill du bara rädda mig och gå
Kommer jag faktiskt förstå
Även om jag tyst till kosmos ber
Att få ta del av lite mer
Men tror jag är försakad
Från alla människors saknad
Och de som tror ensam är stark
Förtjänar en pungspark
För inte ens min värsta fiende
Förtjänar detta elände