Natt i flera dygn i flera dagar. Nedsläckt och tyst
Molnen har blivit som cement. Alla sover,
de sover och går nakna på gatan. kritvita i det blinkande gula ljuset

som aldrig slår om till grönt. De står och väntar, det kommer inga bilar.
De står parkerade utanför portuppgångarna.

men klockan på tornet har inte stannat.
timme för timme passerar och vi står rådvilla.
Vi står häpna över detta dödläge.

tågen kommer och går och vi sitter helt nakna intill varandra.
Det är som en tecknad stripe som far över fönstret
ut över förorterna som släntrar och buktar om vartannat

och det enda som påminner om dagsljus
är väl våra telefoner som ändrar färg
beroende på den funktion som de är uppkopplade som för tillfället.

Själv är jag online nu.
och Natten är inne i ett skede då jag tror att jag håller på att bli galen.