Hotfulla blickar

Fångar ofrivilligt min uppmärksamhet

Tränger sig igenom de sköra, tunna lagren jag försökt bygga upp i förtvivlan, för att skydda mitt inre, ha någotslags “kontroll”

Ett tomt rum, fullt av ansiktslösa figurer,

skräckbilder

Nålarna, de tusen små tränger sig igenom skikten av hat och ondska, eller snarare rädsla, tills de når min försvarslösa, ruttnande själ

Pumpa, pumpa ut med hoppet, in med förtvivlan

Tills jag faller ihop i askan av det som lämnats kvar

av de ögonlösa betraktarna som skrattar och har sig åt absolut ingenting

medan jag, i all hemlighet tärs, slits i stycken, slukas halvt levande av en känsloorkan, som aldrig tycks nå sitt slut

Dumma, dumma tjej, som en gång trodde att du kanske, en hederlig man skulle fatta lite tycke för mig

Vi har redan nått slutet för längesen

Håll mitt minne hemligt, djupt nere nånstans inuti, begravt av alla de känslor du har för någon annan

Tysta mig nu innan förintelsens böljande skynke hinner nå oss

J..