Han är bäst,
i hela världen,
verkligen bäst.

Han bryr sig,
när han vet att jag inte struntar i.

Lagom sur,
när jag är halvt grinig.

Han tycker om mig,
när jag är snäll.

Han låter saker vara, blundar åt dåtid,
får mig att vilja leva i nutid,
säger att framtiden får bli som den blir.

Han är bäst,
i hela världen,
verkligen bäst.

Jag tycker så mycket om honom,
på riktigt,
verkligen på riktigt,
sådär starkt,
så där starkt, att det inte går att tycka om någon annan,
aldrig,
inte på samma sätt

för

han är bäst,
i hela världen,
verkligen bäst.