Om mörkret talar vi inte
den lätta fukten kring dina tankar
som inget gör
när korparna drar över himmelen
stupar

bara din blick talar
bara längtan efter dig svarar

din rygg är grå
den rymmer svarta stråk av det som går
den rymmer mitt fall
den rymmer doften av mig
som fall

som i varje fall jag varit
som nu
som när du lämnar mig kvar här
i alla fall
som vore jag ett slags avfall