Vi möttes om våren
   mellan hägg och syren
Han höll mig i handen
   på en hemmafest utanför flen

Vi möttes om våren
   innan ängsviol och timotej
Han pussade mig på kinden
   och sa, att han älskade mig

Vi möttes om våren
   mellan depression och mani
Han kysste mig på halsen
   med två fingrar inuti

Vi gick sönder under vintern
   efter månader av dekadans
Han smekte henne över låret
   som om jag aldrig fanns