I själen ensam

 

 

Aftonstjärnan

lyser och belyser

mitt ensamma rum 

 

Jag färgsätter väggarna

med min älskades ordpalett

 

Men känslan 

där är ändå densamma 

och orden behöver tillsyn

för att inte falla isär

 

 

 

Fri vers (Fri form) av Fem hjärtan
Läst 520 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2016-10-09 09:53

Skriv ut
Spara som PDF

Solstrale Känner igen stegen, orden, stavelserna, meningarna med vördnad och respekt för ett minne som du skall förvalta... 2016-10-12

Lars Hedlin En vacker och lite vemodig text! 2016-10-10

Karina"Kia" Skör och vacker målar kärleksord på väggen..vårdas ömt om och stillhetens ensamhetskänsla bygger fragmenterade broar..fasta! Effektfullt och en stor känsloberörande dikt! Fint så! 2016-10-09

ResenärGenomLivet Vemodiga ord men mycket fint skrivet... 2016-10-09

Nils-Robert En dikt som har både vemod och kärlek. Sorg i sista raden. Må livets ljus komma till dig. 2016-10-09

Elisabeth Nilsson Så känsligt och fint du beskriver hur kärleken behöver underhållas, för att leva. 2016-10-09

Bo Himmelsbåge Fin bild! Den existentiella ensamheten kan vi alla känna igen.... Därför hänger vi upp den älskades ord på väggen... men de behöver tillsyn... En tankeväckande dikt om ensamhet o tvåsamhet. 2016-10-09

ej medlem längre Dina ord hugger tag. 2016-10-09

bumerang Suggesivt så vackert nästan sprött. Skrivet av en sensitiv inkännande "penna" 2016-10-09

Blått Norrsken Oh så fint , sant och vackert . Underbar bild och text . 2016-10-09