Snön började ljudlöst falla
över en stad i stillhet
och lägga sig på torget framför katedralen.
Ännu orörd skulle snötäcket
snart trampas av hundratals fötter
när mässan var över
och kyrkdörrarna öppnades.
Alltjämt steg körsången upp mot valven
och vidare över himlen
där den fick de osynliga stjärnorna att skälva
och lossna från sina fästen.
De föll som silvermynt i den blindes tiggarskål.
Utan att höra något lyssnade tiggaren efter steg.
Säkert en ängel som svävat fram, tänkte han.
Ingen såg undret ske,
men man talade länge om det.
De lärde tvistade om ängelns namn.
Men då hade musiken för länge sedan ebbat ut
och för alltid tagit med sig sin hemlighet
in i tystnadens öppna famn.